BEGIN:VCALENDAR
VERSION:2.0
X-WR-CALNAME:Helgdagar 2007
PRODID:-//Apple Computer\, Inc//iCal 2.0//EN
X-WR-RELCALID:C1AB0300-0E66-4FD7-AC7D-5C0EC996E0E4
X-WR-TIMEZONE:Europe/Stockholm
CALSCALE:GREGORIAN
METHOD:PUBLISH
BEGIN:VEVENT
DURATION:P1D
DTSTAMP:20061231T235625Z
UID:2C8FB3EB-F389-412A-A087-91763AE9F3DB
SEQUENCE:1
DTSTART;VALUE=DATE:20071224
CATEGORIES:Holiday
SUMMARY:Julafton
DESCRIPTION:Julen är resterna av det hedniska midvinterfirandet. Årets k
 ortaste dag. Solens återfödelse. Den riktiga midvintern inföll ju visser
 ligen för flera dagar sen. Numera bryr vi oss inte om naturens rytm. Nu 
 går vi efter almenackan istället.\n\nJolner = ett annat namn för Oden\, 
 som sas dyka upp under årets mörkaste natt\nYule = gammalt vikingaord fö
 rknippat med midvinterblot\nDopparedagen. Ett unikt svenskt uttryck\, so
 m har att göra med att man under Sveriges katolska tid fastade fram till
  julaftons kväll\, och då inte fick äta kött.\nJulgranen var ursprunglig
 en hednisk. Inte pyntad\, utan ett oklätt\, magiskt\, träd avsett att sk
 rämma bort onda makter. Även julrönnar har förekommit.\nJulbocken kom me
 d klapparna.\nTidigt i historien hette det att \"dricka jul\"\, det vill
  säga det var mycket alkohol i farten. Både grisen\, julbocken\, äpplena
  och pepparkaksfigurerna i granen är hedniska symboler.\nJultomten har t
 re källor: St Nicolaus (som firades med presenter den 6 december)\, den 
 grå gårdstomten och julbocken (som härstammar från Tors två bockar som d
 rog hans vagn).\nVår röda feta tomte med släde uppfanns av CocaCola förs
 t på 30-talet.\n\nJesu födelsedag började inte firas förrän på 300-talet
 \, då de tidiga kristna ansåg födelsedagsfirande var okristet och hednis
 kt. Det kristna firandet kom till norden först under medeltiden. Och att
  Jesu födelsedag förlades just till det hedniska midvinterfirandet kom s
 ig av att den romerske kejsaren Alexander den store ville ta udden av en
  av de största hedniska högtiderna. Jesus anses i själva verket vara föd
 d på våren (det var då skattskrivningarna skedde). Men då midvinter hand
 lar om solgudens återfödelse\, så fanns det en poäng att förlägga Jesu f
 ödelse dit.
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20071124
SUMMARY:Köpfria dagen – Buy Nothing Day
UID:C7F76DCE-54BC-4AB7-B2EE-673DCA8E293E
DTSTAMP:20061227T212244Z
DESCRIPTION:En Köpfri Dag eller Buy Nothing Day är en internationell kam
 panj som firas i november varje år i syfte att väcka medvetenhet om kons
 umtionsmönster världen över\, och visa på alternativ. Man deltar genom a
 tt inte handla något alls på 24 timmar\, som en protest mot konsumtionss
 amhället.\nHär i Sverige och Europa firas En Köpfri Dag den sista lördag
 en i november\, den dag då julkommersen kickar igång på allvar\, vilket 
 givetvis har en symbolisk innebörd.\nBuy Nothing Day startades i Kanada 
 1992 av f.d. reklamaren Ted Dave och har med hjälp av organisationen Adb
 usters vuxit till en internationell högtidsdag. Buy Nothing Day firas id
 ag i över 60 länder. Mer om internationella Buy Nothing Day hittar du på
  <www.adbusters.org> – där finns länkar\, artiklar\, källor\, fler kampa
 njer mm.
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070501
DURATION:P1D
SUMMARY:Första maj
UID:C5173C7A-6987-4B41-A623-7D3497A2DEAE
DTSTAMP:20061227T205327Z
SEQUENCE:1
CATEGORIES:Holiday
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DURATION:P1D
DTSTAMP:20061231T125240Z
UID:09C321E2-6446-4B09-A872-0FD09C1C8850
SEQUENCE:2
DTSTART;VALUE=DATE:20070113
CATEGORIES:Holiday
SUMMARY:Tjugondag Knut
DESCRIPTION:\"Tjugondag Knut dansas julen ut\".\nNu är det dags för julg
 ransplundring och dags att ta ut granen\, städa och sopa ut alla barren.
 \nÄven denna dag har barn och ungdommar gått runt och tiggt till den sis
 ta stoa  julfesten\, och dagen har firats med stora fester på sina håll.
 \n\nKnut var en dansk prins\, som inte var särskilt helgonlik\, men blev
  helgonförklarad ändå år 1169\, när hans son son Valdemar den gode förmå
 dde påven att helgonförkara fadern.\nKnuts dag var länge den 7 januari (
 den första vardagen efter jul)\, men flyttdes av någon anledning på 1700
 -talet till denna dag.
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070404
SUMMARY:Dymmelonsdag
UID:FAF1B810-CDB7-4CFB-9102-773C9C660BA5
DTSTAMP:20061231T230417Z
DESCRIPTION:Hela denna vecka kallas Stilla veckan\, eller dymmelveckan. 
 Ordet kommer sig ur det medeltida bruket att vira tyg kring kyrkklockorn
 as kläppar för att det skullle ljuda dovt.\n\nUnder dymmelveckan var häx
 orna särskilt farliga.
SEQUENCE:2
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070527
SUMMARY:Pingstdagen
UID:A633B2D7-934F-43AF-9805-5DA0C38CA632
DTSTAMP:20061231T231710Z
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070622
SUMMARY:Midsommarafton
UID:ED47659B-C240-4A7B-9723-26E945C4EF0B
DTSTAMP:20061231T233430Z
SEQUENCE:2
DESCRIPTION:En fruktbarhetsfest som egentligen ska ligga på dagen för So
 mmarsolståndet. Men i vår tid flyttas ju gärna helgdagar så de ligger i 
 direkt anslutning till en lördag\, söndag i stället. (se även sommarsols
 tåndet)\n\nVår midsommarstång symboliserar en fallos\, och ringarna som 
 hänger i den ska enligt ursprunglig modell vara trädda på den i stället 
 – de symbolisrar Freja\, den fornnordiska fruktbarhetsgudinnan.
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070408
SUMMARY:Påskdagen
UID:C0E41040-7456-4C7C-85FA-98D91694E198
DTSTAMP:20061231T230939Z
DESCRIPTION:Vår påsk är rörlig i almanackan och infaller den första sönd
 agen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen\, det vill säga nå
 gon gång mellan den 22 mars och den 25 april.\n\nPå påskdagen sägs Jesus
  ha återuppstått. (Fast det blir ju inte \"på den tredje dagen\"?)
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20071210
SUMMARY:Nobeldagen
UID:ACAC7BCB-AA35-4B2C-BF27-225946D0AE79
DTSTAMP:20061231T234420Z
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070405
SUMMARY:Skärtorsdag
UID:D8FD64B3-D9F9-4AD5-858F-AD171D4B7DC9
DTSTAMP:20061231T230850Z
DESCRIPTION:Skärtorsdagsnatten var häxornas natt i folktron. Det var nu 
 de flög till Blåkulla.
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DURATION:P1D
DTSTAMP:20061231T223958Z
UID:6FB9F214-CA63-4FC5-AE72-5ECBC436BC96
SEQUENCE:4
DTSTART;VALUE=DATE:20070106
CATEGORIES:Holiday
SUMMARY:Trettondag jul
DESCRIPTION:Den trettonde dagen efter julafton och slutet på julen.\n\nE
 nligt den kyrkliga traditonen firas denna dag att de tre vise männen kom
  till Betlehem och uppvaktade det nyfödda Jesus-barnet.\nDe hette Kasper
 \, Meltser och Baltsar\, och hade med sig guld\, rökelse och myrra. \nEn
 ligt medeltida traditon sägs de representera Europa\, Asien och Afrika\,
  de tre världsdelar man då kände till.\n\nJulen har alltid förknippats m
 ed upptåg och spex av olika slag. I det gamlar romarriket bytte herre oc
 h tjänare plats för en dag\, och här uppe i norden bytte männen och kvin
 norna kläder\, och plats. Ungdomar gick runt i stugorna och sjöng och up
 pträdde\, och tiggde pengar och förtäring till de \"lekstugor\" de ordna
 de. \nDet är härifrån de sjungande stjärngossarna kommer (som vi numera 
 brukar placera in i Luciatåget).
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070308
SUMMARY:Internationella kvinnodagen
UID:7BCC98D2-898B-4DE4-8472-8B0FE9307AA7
DTSTAMP:20061227T204933Z
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070204
SUMMARY:Kyndelsmässodagen
UID:02AEA15F-0BBC-4F43-98A6-1192BB498E02
DTSTAMP:20061231T125718Z
DESCRIPTION:\"Jungfru Marie kyrkogårdsdag\". \nFirades den 2 februari fr
 am till 1772\, fyrtio dagar efter juldagen\, till minne av jungfru Marie
  kyrkogångs dag. Nu firas dagen närmaste söndag.\nEfter förlossningen be
 traktades kvinnan som oren och fick inte gå i kyrkan\, men när avslagen 
 (det blod och annan vätska som kommer från såret i livmoderväggen där mo
 derkakan fäst) har slutat är hon välkommen tillbaka via den speciella tr
 appa som finns över kyrkogårdsmuren på äldre kyrkor (dvs inte genom huvu
 dentrén). Efter en speciell ceremoni var kvinnan ren igen och fick delta
  i församligen som vanligt.\nSeden började forsvinna vid 1800-talets slu
 t\, men levde kvar på vissa delar av västkusten ända fram till 1940- och
  50-talen. Dagen kallades även lillejul - då skulle man festa på de sist
 a resterna från julbordet. \nSista dagen i kyrkoåret.\n\nDagen började f
 iras på 300-talet i östeuropa\, och kom till väst på 600-talet tillsamma
 ns med andra Maria-dagar.\nNamnet kommer från Romers-Katolska kyrkan som
  invigde årets vaxljus denna dag\; \"Missa Candelarium\". Vårt namn på h
 elgen kommer från det fornnordiska kyndel som betyder fackla\, bloss ell
 er ljus\, och är samma ordstam som engelskans candle. \nMan trodde att a
 lla ljus som tändes i kyrkorna den dagen bidrog till att jaga bort vinte
 rn.\nFörr ansågs det att halva vintern gått vid denna tid.
SEQUENCE:2
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20071222
SUMMARY:Vintersolståndet
UID:42E65454-4920-478D-9132-44B479AA9454
DTSTAMP:20061231T234457Z
DESCRIPTION:Årets längsta natt. Solen vänder på sina bana och återföds –
  ljuset kommer åter. \nEn av årets stora högtider över hela världen. Den
  egentliga dagen för midvinterblot och julfirande. Men numera bryr vi os
 s inte om naturens rytm. Nu går vi efter almenackan istället.\n\nMidvint
 ernatten rider Odin (Julnir) över himlavalvet. Under sin ritt avgör han 
 vilka som ska dö under det kommande året. Han är en dödsgud. \nMen döden
  är också en ny början. Solen återföds och kommer till världen med hjälp
  av fruktbarhetsgudinnan Freja (Lusse) denna natt.\n\nMer om firande i n
 orden - se 13:e december (Lucia)\, 24:e december (Jul)\, 31 december (ny
 år) och trettondag jul.\n\nI det gamla Rom firades vid denna tid Saturnu
 sfesten. Detta är ju Saturnus och Stenbockens tid. Mörkrets och mystiken
 s tid. Detta var början på de tolv dagarna av kaos\, då porten mellan vä
 rldarna stod lite på glänt. Då man kunde få påhälsning från den andra si
 dan\, och får varsel om allehanda ting. Då hade man en speciell dag då m
 an gjorde allt bakochfram och herrarna blev tjänare och tjänarna blev he
 rrar. För en dag. \nDessa tolv dagar sades också förutsäga hur de komman
 de tolv månaderna skulle bli (det är därför det ska ätas så mycket under
  julen). Den trettonde dagen markerade slutet på julen och firades med e
 n fest – det var nu det nya året började på allvar.
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070103
SUMMARY:13:e efter midvinter
UID:763B379B-BCC5-49CA-BC38-684F46B10257
DTSTAMP:20070101T112415Z
SEQUENCE:5
DESCRIPTION:Den trettonde  dagen efter midvintersolståndet. \nSlutet på 
 de \"Tolv dagarna av kaos\" som kännetecknade nyåret enligt den romerska
  kalendern\, och den egentliga början på det nya året.\nNu slöts sig por
 tarna mellan världarna\, julen var slut\, och världen blev som vanligt i
 gen.
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20071225
DURATION:P1D
SUMMARY:Juldagen
UID:A5A17819-FA78-4F2D-A7BB-DA14B62E57F3
DTSTAMP:20061231T235643Z
SEQUENCE:1
CATEGORIES:Holiday
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20071209
SUMMARY:2:a advent
UID:7ADEDA01-68E7-4F69-859F-8D28FFD5CD98
DTSTAMP:20061227T212327Z
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070524
SUMMARY:Nationalparkernas dag
UID:7A6E3FA5-67C8-444A-B931-3B5EAE4EDBA3
DTSTAMP:20061231T231619Z
DESCRIPTION:Sedan 1999 firas Nationalparkernas Dag den 24 maj i hela Eur
 opa. \nAtt bilda nationalparker är det starkaste och kanske mest kända s
 ättet att bevara vår värdefullaste natur. Nationalparker har funnits i S
 verige sedan 1909. 
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070220
SUMMARY:Fettisdag
UID:13B1D0EA-8DF4-4085-8872-B8A8530C0F8F
DTSTAMP:20061231T225050Z
DESCRIPTION:Tredje dagen i Fastlagen\, som var de tre dagarna före den f
 asta som varade fram till påsk. (47 dagar före påskdagen.)\nI den katols
 ka kyrkan fastar man 40 dagar före alla stora högtider. \nFastan hade st
 or betydelse på medeltiden\, men togs bort i och med reformationen på 15
 00-talet\, då Sverige gick från katolicism till protestantism.\nDärefter
  blev den här tiden mest en markering av att påsken är i antågande.\n\nF
 astlagen började med fläskksöndag\, därefter blå måndag\, och fettisdag.
  Det gällde ju att ladda upp inför fastan.\n\nPå fettisdagen skulle man 
 äta fettisdagsbullar\, eller hetvägg (fettisdagsbulle i varm mjölk). Sem
 la kommer från latinets Simila - bulle av vetemjöl.
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20071024
SUMMARY:FN-dagen
UID:491A29FF-6017-4B30-8DCF-05751A44ECBD
DTSTAMP:20061231T233741Z
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20071004
SUMMARY:Kanelbullens dag
UID:3DB10CEE-888D-40B1-8691-91EAF36BF33E
DTSTAMP:20061231T233716Z
DESCRIPTION:Ännu en komersiell högtidsdag\, ny för i år. Det är mjöltill
 verkarna\, som står bakom Brödinstitutet\, som lobbat fram denna dag … \
 nVete är (tyvärr) ett sönderförädlat sädesslag\, som inte alls är så nyt
 tigt som urvetet (Dinkel\, eller Enkorn) en gång var.\n\nKanske är detta
  en extra marknadsföringsåtgärd i en tid när allt fler upptäcker att de 
 är överkänsliga mot\, och helt bör undvika\, vete?
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20071106
SUMMARY:Gustav Adolfsdagen
UID:B9F887F9-D2BA-4444-9C05-5886730B9E09
DTSTAMP:20061227T211617Z
DESCRIPTION:Den dag Gustav II Adolf blev skjuten i dimman i Lützen\, år 
 1632. Det firar vi med att äta bakelser – kungen var ju tämligen fet …
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070723
SUMMARY:Rötmånaden börjar
UID:0C400ED7-3255-46FD-8D25-E64A6DA1A2D0
DTSTAMP:20061227T205910Z
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20071228
SUMMARY:Värnlösa barns dag
UID:A51214B5-D423-4B5F-A020-962E8ABC5FBB
DTSTAMP:20061231T235709Z
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070526
SUMMARY:Pingstafton
UID:9BC08792-8800-479C-84E1-B8249E7C458A
DTSTAMP:20061231T231634Z
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070325
SUMMARY:Sommartid börjar
UID:D7B22D68-7794-4FBF-A1EB-00A7446DC35B
DTSTAMP:20061231T225634Z
DESCRIPTION:Regeringen stjäl en timme från oss\, som vi får tillbaka för
 st i höst …\nNu blir mornarna ännu ljusare än de redan blir med solens h
 jälp (som om det skulle behövas)\, och den naturliga soltidsomställninge
 n blir ännu jobbigare …\n\nDet är Näringsdepartementet\, som hittat på a
 tt vi ska ställa om klockorna i stället för att anpassa arbetstiden till
  ljustillgång och årstid (som om det vore en omöjlighet\, och något som 
 inte redan sker?!). \nVill du klaga är det alltså hit du ska vända dig: 
 <http://www.regeringen.se/sb/d/1470>.
SEQUENCE:3
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070325
SUMMARY:Vårfrudagen
UID:7895453F-6C13-480F-9C15-F8F59CF494CE
DTSTAMP:20061227T205104Z
DESCRIPTION:Jungru Marie Bebådelsedag\, som var vårens första kyrkliga h
 ögtid\, kallades i folkmun för vårfrudagen. Fram till 1953 var vårfrudag
 en den 25 mars helgdag\, men helgdagen avskaffades\, och den den kyrklig
 a bebådelsedagen firas i stälet en söndag mellan den 22 och 28 mars.\nVå
 rfrudagen blev med tidens tand och dialektalt sludder förvanskat till vå
 ffeldagen. Traditionen att baka våfflor har en lång historia som kan spå
 ras ändå tillbaka till 600-talet. Liksom många av våra gamla mattraditio
 ner har den sin förklaring i det enkla bondesamhällets säsongsmässiga ti
 llgång på färska råvaror. Efter den långa\, mörka vintern innebar vårens
  ankomst i mars att hönsen började värpa ägg och korna ge mjölk. det var
  givetvis ett utmärkt tillfälle att frossa i vårens nya färskvaror.
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070605
SUMMARY:Världsmiljödagen
UID:EDD42174-D5E7-4660-9AB7-98C412CE9124
DTSTAMP:20061231T232055Z
DESCRIPTION:Världsmiljödagen är en av FN:s temadagar. Den firas över hel
 a världen.\nDagen instiftades efter världsmiljökonferensen i Stockholm 1
 972. 
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DURATION:P1D
DTSTAMP:20061231T131739Z
UID:6889A1D5-DCC3-4054-8941-69A679584391
SEQUENCE:2
DTSTART;VALUE=DATE:20070214
CATEGORIES:Holiday
SUMMARY:Alla hjärtans dag
DESCRIPTION:I Sverige är det här en rätt ny företeelse\, som blivit stor
  först de senare årtiondena\, med affärsmännens benägna hjälp.\nÅhléns v
 ar först när de skyltade med Alla hjärtans dag år 1956.\n\nDen egelske a
 mbassadören som bodde i Sverige på 1600-talrt utsåg drottning Kristina t
 ill sin \"Valentin\" år 1654. Men det blev ingen tradition av det.\nI St
 orbritannien har man firat Valentindagen sedan medeltiden.  Då bildar un
 gdommar låtsaspar\, genom lottning eller slump. De blev då varandras Val
 entin under det kommande året. Det innebar att pojken skulle uppvakta fl
 ickan som en riddare\, och hon skulle vara hans dam.\nValentindagen sade
 s också vara den första vårdagen och dagen då fåglarna bildade par inför
  sommaren.\n\nValentin är lite suddig i konturerna. En historia är att h
 an var en kristen man som dog martyrdöden i Rom den 14 februari runt 269
 . Han hade vigt unga älskande par mot kejsar Claudius vilja (han ville h
 a ogifta krigare i sin armé). Denne Valentin sägs ha blivit god vän med 
 fångvaktarens dotter\, och skrev ett avskedsbrev till henne\, underteckn
 at \"din Valentin\". Vilket då skulle vara det första Valentinkortet.
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070816
SUMMARY:Surströmmingspremiär
UID:AED126DB-E266-4BE3-B57C-43F75C9D8370
DTSTAMP:20061231T233513Z
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070407
SUMMARY:Påskafton
UID:4994B98F-36B1-496E-897C-32E4D0C93AEE
DTSTAMP:20061231T230925Z
DESCRIPTION:Vår påsk är rörlig och infaller den första söndagen efter de
 n första fullmånen efter vårdagjämningen\, det vill säga någon gång mell
 an den 22 mars och den 25 april.\n\nPåsken är den största och äldsta kri
 stna traditionen\, med rötter i det judiska firandet av uttåget ur Egypt
 en.
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070406
SUMMARY:Långfredag
UID:06A4B4A1-652B-46F9-B9D5-C198698F2373
DTSTAMP:20061231T230909Z
DESCRIPTION:Jesu dödsdag.
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070517
SUMMARY:Kristi himmelsfärdsdag
UID:ACE88618-B97F-4053-9DD9-BE2AB975600F
DTSTAMP:20061231T231214Z
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070623
SUMMARY:Midsommardagen
UID:01BD2664-A807-4C1A-97C9-4138206B9C2F
DTSTAMP:20061227T205844Z
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070409
SUMMARY:Annandag påsk
UID:AC669D97-9872-49B5-A000-3BF4A620CB78
DTSTAMP:20061231T231012Z
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20071223
SUMMARY:4:e advent
UID:FB58AB98-8A8B-4245-AF58-61618E873388
DTSTAMP:20061231T234522Z
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20071111
DURATION:P1D
SUMMARY:Fars dag
UID:68EC1569-43D9-498A-8A0D-2C9B78036F69
DTSTAMP:20061227T212227Z
SEQUENCE:1
CATEGORIES:Holiday
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20071103
SUMMARY:Alla helgons dag
UID:478BF71C-2853-44A6-ACDD-4B86DE11F142
DTSTAMP:20061231T234242Z
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070101
CATEGORIES:Holiday
SUMMARY:Nyårsdagen
UID:F9B56EF3-C9C6-46D4-AB02-B38D8270C181
DTSTAMP:20061125T192645Z
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20071110
SUMMARY:Mårtensafton
UID:68942C32-5AC3-47FC-923D-65A4BA4EF8C5
DTSTAMP:20061227T211655Z
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070823
SUMMARY:Rötmånaden slutar
UID:6D6DACF1-2030-4DF5-BF68-122904E9E05B
DTSTAMP:20061227T205938Z
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20071226
DURATION:P1D
SUMMARY:Annandag jul
UID:5A2D18A8-1D28-4FA7-A281-85C0A5F3A57B
DTSTAMP:20061231T235658Z
SEQUENCE:1
CATEGORIES:Holiday
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DURATION:P1D
DTSTAMP:20061231T234434Z
UID:805FB418-40CF-4A53-9A6E-E4136845024C
SEQUENCE:1
DTSTART;VALUE=DATE:20071213
CATEGORIES:Holiday
SUMMARY:Lucia
DESCRIPTION:Lussefirandet är urprungligen en midvinterfest och firades p
 å årets längsta natt (midvinternatten). \nNär man år 1753 bytte kalender
  från juliansk till gregoriansk\, bytte vintersolståndet datum. Lussefir
 andet blev dock kvar den 13:e.\n\nUnder midvinternatten gällde det att h
 ålla sig vaken. Då var allehanda skrömt och oknytt i farten\, djuren kun
 de tala och onda makter drev sitt spel. Det var den natt det gamla året 
 dog och det nya året\, och solen\, återföddes.\nDå utsåg man Lusses brud
 \, där Lusse senare kom att syfta på Lucifer (som betyder ljusbringaren)
 .\nLusse\, liksom Lussekatterna – bullarna med fyra krokar – har kopplin
 g till fruktbarhetsgudinnan Freja (som också kallats Lusse) och hennes v
 agn med fyra hjul som dras av katter. \nEftersom midvinternatten enligt 
 hednisk tradition är en fruktbarhetsrit.\n\nDet hedniska firandet var en
  festlig tillställning med mycket sprit (jfr lussevaka)\, och oanständig
 heter.\nUnder kristen tid var den som utsågs till Lussebrud ofta någon o
 gift kvinna med barn\, eftersom det sas att den som varit Lussebud inte 
 blev gift …\n\nKyrkan gjorde sitt bästa för att \"förkristliga\" firande
 t\, och importerade ett italienskt helgon med det passande namnet Lucia 
 för att dölja Lussandets mörka och vidlyftiga förflutna.\nLucia var en u
 ng italienska från Syracusa som led martyrdöden 304 för att hon var kris
 ten. Då hade hon själv stuckit ut sina ögon i protest. Hon är därför de 
 synskadades skyddshelgon.\nVår Luciasång är från början en båtsång\, skr
 iven i Neapel år 1852.\n\nAtt Lucia kommer till sängkanten(!) med kaffe 
 och dopp mitt i natten har att göra med att man skulle hålla sig vaken d
 enna natt\, samt med den katolska tidens adventsfasta\, som inleddes i g
 ryningen.
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20071101
SUMMARY:Allahelgonadagen
UID:C4686F5F-1B0B-43A8-805D-6951E01B8BB5
DTSTAMP:20061231T234231Z
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20061221
SUMMARY:Vintersolståndet
UID:E8D88907-0AF8-4120-8A44-A9717D07D499
DTSTAMP:20061231T114850Z
DESCRIPTION:Årets längsta natt. Solen vänder på sina bana och återföds –
  ljuset kommer åter. \nEn av årets stora högtider över hela världen. Den
  egentliga dagen för midvinterblot och julfirande. Men numera bryr vi os
 s inte om naturens rytm. Nu går vi efter almenackan istället.\n\nMidvint
 ernatten rider Odin (Julnir) över himlavalvet. Under sin ritt avgör han 
 vilka som ska dö under det kommande året. Han är en dödsgud. \nMen döden
  är också en ny början. Solen återföds och kommer till världen med hjälp
  av fruktbarhetsgudinnan Freja (Lusse) denna natt.\n\nMer om firande i n
 orden - se 13:e december (Lucia)\, 24:e december (Jul)\, 31 december (ny
 år) och trettondag jul.\n\nI det gamla Rom firades vid denna tid Saturnu
 sfesten. Detta är ju Saturnus och Stenbockens tid. Mörkrets och mystiken
 s tid. Detta var början på de tolv dagarna av kaos\, då porten mellan vä
 rldarna stod lite på glänt. Då man kunde få påhälsning från den andra si
 dan\, och får varsel om allehanda ting. Då hade man en speciell dag då m
 an gjorde allt bakochfram och herrarna blev tjänare och tjänarna blev he
 rrar. För en dag. \nDessa tolv dagar sades också förutsäga hur de komman
 de tolv månaderna skulle bli (det är därför det ska ätas så mycket under
  julen). Den trettonde dagen markerade slutet på julen och firades med e
 n fest – det var nu det nya året började på allvar.
SEQUENCE:5
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DURATION:P1D
DTSTAMP:20061231T223607Z
UID:B3440E0A-2D50-4923-BB76-C077EFED652D
SEQUENCE:6
DTSTART;VALUE=DATE:20070105
CATEGORIES:Holiday
SUMMARY:Trettondagsafton
DESCRIPTION:För firande och tradition se Trettondag jul (6/1) och 13:e e
 fter midvinter.
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070430
DURATION:P1D
SUMMARY:Valborgsmässoafton
UID:052B5426-A1AA-4B25-98CC-7C554AED80E8
DTSTAMP:20061227T205304Z
SEQUENCE:1
CATEGORIES:Holiday
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20071202
SUMMARY:1:a advent
UID:35DC74B1-57EE-4316-9526-064903A8B461
DTSTAMP:20061231T234350Z
SEQUENCE:2
DESCRIPTION:När Sverige kristnades på 1000-talet var det adventsfasta so
 m gällde. Fisk fick man äta (det är härifrån traditionen med lutfisken k
 ommer) men nget kött\, och inga fester\, och man skulle inte påbörja nya
  saker. Advent var en tid av förberedelse sig för den stora julhögtiden\
 , som var årets stora fest. Man fick inte ta ut julen i förskott.\nOrdet
  advent är en förkortning av latinets adventus Domini – Herrens ankomst\
 , och är även det kristna kyrkoårets början.\n\nNär Sverige så blev prot
 estantiskt på 1500-talet slapp vi fastan\, men väntan och adventsstillhe
 ten fanns kvar.\n\nDagens adventsfirande är ganska nytt: Adventsstaken o
 ch adventsstjärnorna uppfanns först på 1930-talet. \nEl-ljusstaken i fön
 stret anknyter dock till en gammal tradition att låta ett ljus brinna i 
 fönstret för att lysa väg för julottebesökarna.
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070606
SUMMARY:Sveriges nationaldag och Svenska flaggans dag
UID:159E480D-736E-4727-8211-005B3487A4D6
DTSTAMP:20061231T232620Z
DESCRIPTION:Sveriges nationaldag är den 6 juni sedan 1983. Svenska flagg
 ans dag låg där redan tidigare.\nSedan 2005 är Sveriges nationaldag även
  helgdag. Annandag pingst förlorade samtidigt sin status som helgdag. \n
 \nSvenska flaggans dag har firats till minne av att Gusav Wasa på denna 
 dag valdes till Sveriges kung\, år 1523. Då upphörde unionen med Danmark
  och Sveriges enande till en självständig stat påbörjades.\nNu alltså äv
 en nationaldag.
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DURATION:P1D
DTSTAMP:20061231T233612Z
UID:44432A50-E56E-4CEF-A1DC-3D00C87EE4D8
SEQUENCE:1
DTSTART;VALUE=DATE:20070923
CATEGORIES:Moon
SUMMARY:Höstdagjämningen
DESCRIPTION:Dag och natt är lika långa. \nMarkerar höstens ankomst.
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DURATION:P1D
DTSTAMP:20061231T235737Z
UID:EC6A71CB-14DB-41FF-A69E-FAB501A1A07C
SEQUENCE:1
DTSTART;VALUE=DATE:20071231
CATEGORIES:Holiday
SUMMARY:Nyårsafton
DESCRIPTION:Det nya året har traditionellt firats på våren. I Sverige fi
 rades nyårsafton den 25 mars (vid vårdagjämningen) ända fram till på 150
 0-talet.\n\nSeden att stöpa tenn till nyår har att göra med föreställnin
 gen om att vid jul var tiderna lite extra magiska\, och det då gick att 
 förutspå\, och påverka hur det kommande året skulle arta sig. Varje dag 
 från midvintersolståndet och tolv dagar frammåt sades representera en må
 nad.\nDet är därför det äts så mycket kring jul – det var en besvärjelse
  om ett riligt och välbeställt kommande år.
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20071031
SUMMARY:Halloween
UID:F4DD2522-4464-4758-94CB-2A13289B0C3A
DTSTAMP:20061231T234011Z
DESCRIPTION:Ja\, jisses\, vad gör den här egentligen här? En amerikansk 
 variant av allhelgonafirandet\, som alltid har koppling till de dödas an
 dar på ett eller annat sätt. \nMer info måste grävas fram om dessa!
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070527
DURATION:P1D
SUMMARY:Mors dag
UID:5B66CDFB-2B09-48B6-AFBA-02FBE6891B63
DTSTAMP:20061227T205432Z
SEQUENCE:1
CATEGORIES:Holiday
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20071028
SUMMARY:Sommartid slutar
UID:C0C6C570-F0A8-4F74-8F5D-B4BEB566A1D9
DTSTAMP:20061231T164809Z
DESCRIPTION:Nu ställer vi tillbaka klockan en timme\, och får därmed til
 lbaka den timme Regeringen snodde av oss i våras. Vilket inte precis gör
  höstmörkret lättare att uthärda … Vi går mot mörkare tider med solens a
 vtagande ljus\, och nu blir det tvärt ÄNNU mörkare på mornarna … Höstdep
 ression – här kommer jag!\n\nDet är Näringsdepartementet som uppenbarlig
 en tycker att det är bättre att ställa om klockan för oss alla – och där
 med förstöra människor och djurs naturliga dygnsrytm – hellre än att lit
 a till att företag och människor själva kan ta ansvar för sin tid\, och 
 variera arbetstiden efter årstid (vilket ju många företag redan gör – me
 n det har tydligen Näringsdepartementet missat?).\nVill du klaga är det 
 alltså hit du ska vända dig: <http://www.regeringen.se/sb/d/1470>.
SEQUENCE:3
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DURATION:P1D
DTSTAMP:20061231T233652Z
UID:D5B26F9B-0A43-4D40-BCA2-01A107881EB5
SEQUENCE:2
DTSTART;VALUE=DATE:20070321
CATEGORIES:Moon
SUMMARY:Vårdagjämningen
DESCRIPTION:Dag och natt är lika långa. Vårens ankomst.\nVar också i gam
 la tider början på det nya året.
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070323
SUMMARY:Nordens dag
UID:3EBC5940-FBAA-4E92-9CDA-9D972DFD825B
DTSTAMP:20061227T205023Z
DESCRIPTION:Firar årsdagen av undertecknandet av Helsingforsavtalet 1962
 \, det avtal som är grunden för de nordiska regeringarnas samarbete.\n\n
 Den första Nordens dag firades dock tidigare\, nämligen den 27 oktober 1
 936. Andra gången Nordens dag firades var den 29/9 1951 och därefter fir
 ades dagen vart femte år fram till 1971. Man firade med landsomfattande 
 arrangemang i samtliga avdelningar med radioutsändningar av statsledares
  tal\, teater- och radioprogram med nordiskt innehåll\, konst- och litte
 raturutställningar\, konserter\, temadagar i skolor etc. Dessa arrangema
 ng var möjliga tack vare det stora intresse som visades från officiella 
 och privata organisationers sida. \n\nTill Nordens dag 1956 utgav de nor
 diska poststyrelserna ett gemensamt frimärke med de fem nordiska svanarn
 a som motiv. Många stora idéer om nordiskt samarbete har kommit fram i a
 nslutning till Nordens dag\, ex förslaget om Nordisk journalisthögskola 
 som väcktes 1936.
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DURATION:P1D
DTSTAMP:20061231T233413Z
UID:2E637C3C-7C78-4B95-8DD3-9FAE54161B9F
SEQUENCE:1
DTSTART;VALUE=DATE:20070621
CATEGORIES:Moon
SUMMARY:Sommarsolståndet
DESCRIPTION:Årets längsta natt. En magisk natt. Har i alla tider firats 
 med olika fruktbarhetsriter. (se midsommarafton)
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20070221
SUMMARY:Askonsdag
UID:E3971E47-67B7-47B6-804A-C39DF62B6F30
DTSTAMP:20061231T225251Z
DESCRIPTION:Nu skulle man strö sig med aska och späka sig i förtio dagar
 \, fram till påskdagen. I alla fall i det medeltida katolska Sverige.
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
BEGIN:VEVENT
DTSTART;VALUE=DATE:20071216
SUMMARY:3:e advent
UID:6067C29D-9FD1-4FD7-9BA8-AB645B7D2CE2
DTSTAMP:20061231T234445Z
SEQUENCE:1
DURATION:P1D
END:VEVENT
END:VCALENDAR